Det är glest med uppdateringar...

...på bloggen numera. Anledningen stavas RENOVERING och det är mycket roligare, lättare och smidigare än vi båda trodde. Detta kanske beror på alla "Arga Snickaren" och "Fuskbyggarna" vi sett, vi hade förväntat oss det värsta. Och med all säkerhet beror det på all hjälp vi får med framförallt snickerierna, Eriks pappa är en rutinerad och hjälpsam sådan.

När vi fick huset för två veckor sedan fick vi också hjälp att riva ut kök, golv, toalett och lite annat. Då gör det inte heller ont att min pappa tar 190 kg i bänkpress så när han, Evals, Fredrik och Sören gjorde en kraftansträngning gick det på ett par dagar.

I veckan har elektriker, rörmokare och såklart Snickaren varit på plats och arbetat under Eriks ledning. Jag har målat panel i hall och trapp, Erik har rivit ner samma panel och satt upp den igen, jag har målat samma panel. Igen. Svea har varit hos farmor och hos faster några dagar, till Svea stora lycka. Och vi har sån tur som har sån fin familj som alltid ställer upp!

Idag kommer min mamma och hjälper till att kakla på toaletten (och säkert med lite annat, om jag känner min mor rätt), nästa vecka kommer målarna och köket...Ja, det går i ett och det går bra! Vi ska också hämta ett räcke till övervåningen som Evald gjort åt oss. "Vill ni inte ha det kan jag ha det och elda med" sa han när jag hoppade av förtjusning.

Kanske kommer lite bilder snart, ha det gott!

Recept på årets semestersoppa:

Tag 2 dl oförarglig Hosta och koka upp i en gryta med vatten. Låt sjuda i ett par dagar. Häll sedan ner 4 dl Halsont, låt koka i ett par timmar och häll sedan ner 6 dl Ordentligt Halsont (finns att köpa i välsorterade Ica-butiker) för att ge soppan lite mer "sting". Skala och hacka ca 39 g Feber, fräs i stekpanna och addera sedan till soppan. Låt koka någon dag. Smaka av. Red sedan av soppan med 2 msk Ögoninflammation och låt Er väl smaka!

Säg hej till Susanne!

I onsdags var vi hos min mormors bror Olle och hälsade på. Han har nämligen tre kattungar och Svea skulle få välja en. Hon fattade ganska omedelbart tycker för en liten hona och kärleken verkade besvarad. Susanne, som kissen ska heta kommer att bo kvar hos sin mamma och Olle i några veckor till så att hon hinner växa till sig lite mer. Och det kan ju behövas när man förstår vad som väntar henne...

Det stavas SEMESTER...

...och årets inleddes med TOTO i Trädgården, Göteborg. Jag fick inga bra bilder av bandet så vi får hålla till godo med bilder från den kulinariska sensationsupplevelse som föregick konserten...

Sören och Jocke.

Patrik och jag.

Bröderna Bergsten.

Jag fick däremot en fin bild på ett annat band, Zvea och Märtaz orkester som repade hos oss härom   dagen...

Svea på munspel och Märta Xylofon.

                       

                       I söndags bjöd Svea till 2års-kalas. Självfallet bjöd hon på hembakat!

Svea gillar verkligen att baka!

Och smaka.

Och baka lite till.

                                                            Och så var det dags för kalas!

Gammelfarmor Ann-Britt hade med sig paket.

Sarah och Ella var lika fina som alltid!

Tur för mamma att Svea behövde hjälp med paketen, det är ju så spännande ju!

Världens finaste, mest underbara, gosigaste, smartaste, kuligaste och coolaste Svea - 2 år!

Vi tog det säkra för det osäkra och sjöng för Svea redan vid 6 imorse, så att hon inte skulle hinna vakna först. Sedan följde en förmiddag i kalasets tecken innan vi lämnade henne hos "Mommo å Tassan" (mormor och Staffan). Sedan fortsatte kalasandet i Falköping. Vi ska snart iväg på bröllop!

"Ja må hon leva uti hundrade år!"

"Bååsa uuus"

Det är kalas att fylla år!

Midsommar!

Som traditionen bjuder sker uppdateringar på bloggen tämligen sällan. Jag varken hinner och orkar så mycket numera. Planering (för det är visst en del...) för huset och renoveringen tar en hel del tid och dessutom har vi mycket på jobbet. Sedan har vi ju ett sådan härligt väder, så datorn är inte det första man tänker på.

Tänkte hur som helst bjuda på lite bilder från midsommar:

Till lunch var vi bjudna till Sara, Sören och Signe. Svea tycker att Signe är "sötenos".

Efter lunch dansade vi runt midsommarstången i Härlunda.

Ganska konstig grej egentligen...

En smula fundersam.

Men lite fika lättar alltid upp humöret...

Liksom fiskdamm...

Och tipspromenad.

Efter Härlunda kalasade vi hos Stefan och Maria. Observera att detta är förrätten.

Värdinnan.

Och värden. Och Svea.

Maria är "kouli" (kul).

Sören också!

Mamma är lite mer beskedlig.

Och pappa är precis som vanligt.

Viktiga saker avhandlas. Som alltid framåt småtimmarna.



Tack för en fin midsommar!

Champagne-två dagar i rad.

Jag ska fatta mig kort, ty vi är mitt uppe i att fira och dricka bubbel;

Igår "fick" vi vårt drömhus ! (!!!!!!!!!) Alltså det vita lilla funkishus i trä, beläget vid foten av Kinnekulle mittemot en kalvhage och med en stor skog som granne. Detta hus som stått och väntat på oss, åtminstone känns det så ("meant to be" liksom) blir förutsatt att besiktningsgubben inte hittar en husätande svamp på vinden eller dylikt, vårt i slutet av sommaren. Vårt! Vi kan inte förstå det, känns helt fantastiskt! En del arbete kommer det att innebära men då får det väl göra det tänker vi.

Så, idag kom nästa aneldning att fira. Det blev klart att min fantastiske fästman nu kommer att få den tjänst (som man förvissa skräddarsytt till honom) han sökt och därmed så stannar han kvar på gymnasiet fast med lite andra arbetsuppgifter. Han är jätteglad och jag är jätteglad. Och stolt. Och överrumplad. Och lite bubbel-fnittrig.

Kram!

Inget drömhus den här gången...

När vi inte sett röken av någon annan intressent efter en vecka så trodde vi i stort sett att drömhuset var vårt. Svea hade provsprungit trädgården två gånger, tapetprover var beställda, kattnamn paxat (Susanne tyckte Svea), prisuppgifter på frånluftsventilation samt värmeväxlare kollat, julfirande inplanerat, buss- och tågtider rekat, gräsklippare jämförts osv. Det enda som vi inte var säkra på var hur billigt vi skulle få detta underbara funkishus, som vi aldrig trodde att vi skulle hitta i vår prisklass.

Ack, så vi bedrog oss. Som från ingenstans dök en annan budgivare upp och hostade upp 70 laxar extra i ett svep. Och så fortsatte budgivningen i den takten fram tills igår kväll då de kontrade vårt sista darrande bud med 50 000. Efter fem minuter. Det blev spiken i kistan, de andra hade bestämt sig för huset helt enkelt. Vi hade egentligen råd att gå vidare, ekonomiskt. Men inte känslomässigt. Vilka skulle insatserna bli för oss? Åter tillbaka till det förra resonemanget; vad är det värt för oss?

Men det känns som att vara olyckligt kär. För kär har jag och Erik verkligen varit i huset. (Och i varandra såklart). Men, nu kan jag i alla fall återgå till normal kosthållning och arbetsinsats som är värd avlöning. Slut på lunchrasten!

"Ea sina picka"

Svea har blivit uppmärksam på att hon har lite prickar på kroppen. Hon klappar sig ömt på benen och magen och säger "Ea sina picka" (Sveas fina prickar).

Lite om vad man kan göra med livet.




                                 

                                                 Man kan heta Signe och sova gott i fasters famn när man är på kalas.

 

Man kan spela fotboll och vara snygg.

Man kan hoppa i studsmattan med farmor.

Man kan käka grillmat med farmor och farfar.

Man kan  titta med stora fina ögon när Maria sjunger.

Man kan rida på pappas axlar på djurparen, Mösseberg och samtidigt vinka till getterna. Men man kan inte gå fram till stängslet och klappa dem.

Man kan känna på sanden.

Man kan åka rutschkana.

Ja, det kan man.

Man kan titta på grisarna (i ladugården).

Man kan heta Ella och bara vara sötast.

Man kan hälsa i hand, kusiner emellan. Det blir artigare så.

Man kan käka glass och frukt på mormors och Staffans veranda.

Man kan mysa i farmors famn.

Man kan dra en rolig historia så att morbror Erik skrattar. Eller så kan man bara vara charmig, han skrattar i vilket fall.

Man kan ta en öl i Gamla stan, på förmiddagen. I alla fall när man är barnledig.

Man kan ta ett titta-så-bra-vi-har-det-på-vår-hångel-week-end-kort. Och faktiskt också känna så.

Man kan köpa sig ett par röda Clogs för ett bortglömt presentkort.

Man kan lyssna på en fantastisk kör på Skansen för att fira Valborg.

Man kan fika en varm choklad på Skansen. Bara för att få komma in i värmen.


Man kan också bjuda på drömhuset, som helt från ingenstans dykt upp. Man kan därav känna sig en smula rastlös, uppskruvad, nervös och dum i huvudet eftersom man inte riktigt hade tänkt sig detta.Man kan också ändra sig och följa med dit livet för en.